I Sverige regleras arv genom ärvdabalken (1958:637). Arvsrätten styr vem som ärver en avliden persons tillgångar, i vilken ordning arvtagare prioriteras samt möjligheten att testamentera bort arv.
Arvsordningen - vilka har rätt till arv?
Arvsrätten delas in i tre olika arvsklasser:
Första arvsklassen – Bröstarvingar (barn och barnbarn)
- Barn (bröstarvingar) ärver i första hand.
- Om ett barn är avlidet, går arvet vidare till dess barn (barnbarn till den avlidne).
- Arvet delas lika mellan alla barn.
Andra arvsklassen – Föräldrar, syskon och syskonbarn
- Om det inte finns några barn eller barnbarn, ärver den avlidnes föräldrar.
- Om föräldrarna är avlidna, går arvet till den avlidnes syskon.
- Om syskon är avlidna, går arvet vidare till syskonbarn.
Tredje arvsklassen – Far- och morföräldrar samt deras barn
- Om det inte finns någon i första eller andra arvsklassen, ärver far- och morföräldrar.
- Om de är avlidna, går arvet till deras barn (den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder).
- Kusiner har ingen arvsrätt i Sverige.
Om ingen arvtagare finns enligt ovanstående arvsklasser, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Efterlevande makes/makas arvsrätt
- Om den avlidne var gift, ärver efterlevande make/maka före gemensamma barn.
- Efterlevande make/maka ärver med fri förfoganderätt, vilket innebär att de kan använda och förvalta arvet men inte testamentera bort det till någon annan.
- När den efterlevande maken/makan går bort, får barnen ut sitt arv.
Undantag:
- Om den avlidne hade barn från tidigare förhållanden (särkullbarn), har dessa rätt att få ut sin laglott direkt.
- Dock kan särkullbarn välja att avstå sin rätt till förmån för efterlevande make/maka och istället få ut sitt arv när denne avlider.
Laglott och testamenten
- Laglott: Barn har alltid rätt till hälften av sin arvslott, även om det finns ett testamente som säger något annat.
- Testamente: En person kan genom testamente styra över sin egendom, men kan aldrig helt göra barn arvlösa.
Exempel på laglott:
Om en person har två barn och skriver ett testamente där hela arvet ska gå till en vän, kan barnen ändå kräva sin laglott – det vill säga 25 % var av arvet (hälften av deras egentliga arvslott).
Sambo och arvsrätt
- Sambor har ingen automatisk arvsrätt.
- För att en sambo ska få ärva måste det finnas ett testamente.
- Sambor har dock rätt att få behålla bostad och bohag enligt sambolagen, men endast om det köpts för gemensamt bruk.
Bouppteckning och arvsskifte
Bouppteckning
- En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder.
- Den ska upprättas inom tre månader efter dödsfallet och registreras hos Skatteverket.
Arvsskifte
- När bouppteckningen är klar, sker fördelningen av arvet genom ett arvsskiftesavtal.
- Om det finns flera arvtagare, måste de komma överens om hur arvet ska delas.
Skatt på arv
- Sverige avskaffade arvsskatten 2004.
- Arvingar behöver alltså inte betala skatt på arv, men eventuell reavinstskatt kan uppstå vid försäljning av ärvd egendom.
Sammanfattning
- Bröstarvingar (barn) har alltid rätt till arv och kan inte göras helt arvlösa.
- Efterlevande make/maka ärver före gemensamma barn.
- Särkullbarn kan få ut sitt arv direkt.
- Sambor har ingen arvsrätt om det inte finns testamente.
- Testamente kan styra arvet men kan inte kringgå laglotten.
- Ingen arvsskatt i Sverige.
För den som vill säkerställa hur arvet ska fördelas, rekommenderas det att upprätta ett testamente och vid behov konsultera en jurist.
Missa inte våra böcker. Finns som både e-bok (99:-) och fysisk bok (159:-) och på både svenska och engelska. Beställ här!
